Former, hårda bröstvårtor och ond höft...

Ja tusan vilken blandning helt klart, med det är liksom just det som händer mig och vad som pågår i min hjärna. Sitter nu å lyssnar på country och försöker få ut det jag ha i min hjärna på bloggen. Måste skriva av mig så man inte får stopp i den där underbara saken som sitter på ens kropp. Använder den nu och då vilket är ett måste för den inte ska rosta ihop, fundera på att hälla oliv olja i örat för att kanske få in det till min lilla knopp så man smörjer ekrarna där inne. Det har på senaste tiden känts lite kärvt där inne =)

Fyllde i en sån där fråge formulär på nätet där dom gör undersökningar på olika människor i sveriges avlånga land. Å så får man frågan "Vilken form är du? " ....jag i mitt stilla sinne börja känna kugghjulen gå....

Vilken form är jag!?!?!? Ja men va faaan.....um.....

Skaffade denne bild för jag tänkte det kunde juh hjälpa mig, um....nä....Jag är så lost, jag tycker jag ha alla dessa former i en men vad kallar men den då. 

" Jag har formen plockgodis, funkar det !?!"

Om ni kollar på bilden, vilken form är du? Å är du verkligen den formen eller äre en form du intalar dig att du är bara för att du vill va den formen !?! Mjaa, det är någe att tänka på minsann. Jag har fortfarande inte svarat på denna fråga än.... beror på vilket humör jag är men jag tro jag säger timglas bara för att =)

Med tanke på former kommer min andra fundering, sen jag börja gå ned i vikt ha kroppen börja agera lite annorlunda än vad jag är van. Bland annat har jag konstant hårda bröstvårtor och dom är såååååå ömma. Minsta lilla beröring å det gör ont, att ha bh är ett rent hellvette på ren svenska. Så när jag skrev 

" Hårda bröstvårtor " på google så finner jag bland annat denna bild å jag känner hur jävla ont det skulle göra. Jag skulle tamme faan dö av smärta. Att sätta percing nån annan stans ja vist men i bröstvårtan

... varför inte ta ett järn rör och klubba ned mig först....det kommer göra mindre ont. Nä men seriöst, min bröstvårta, um...MINA...jag har två å dom gör ont som satan. Kan inte för mitt liv förstå varför, måste va nån typ av hormon förändring av någe slag. 

Hormonerna förändras hela tiden känner jag, man går från glad till pisst på 0,0001 sekund liksom. Å sen vissa dagar är allt frid och fröjd...mohahaha....tycker synd om Erik ibland =)

Jag ha haft tur sedan OP att jag ha haft mindre ont i höft, knä och rygg men nu börjar höften bråka lite. Kan ha att göra med att jag skottar lite snö, avfrostade tre frysar så man hade inte dom bästa ställningarna. Jag låg mera i en frysbox än ståendes bredvid en, när jag hade som värsta höftvärken kan jag inte gå. Men det va nu några månader sedan, tackar gud för det. När man ha så ont kan man varken sova, sitta eller gå och det tar 1-2 veckor att gå över, it's a bitch!

Nä, nu äre fredag och jag ska ta min ömma höft och skotta av balkongen...IGEN!!! Glömde jag att säga....det snöööööar här =) Efter lite snöskottning ska jag ta och göra en blåbärs socker kaka, någe smarrigt måste man juh ha till ikväll. Fundera på att ta upp rabarber och göra nån rabarber paj eller kanske lite hjortron å göra nån kaka. Jag är i bakar taget så svärfar kan se fram emot en massa kakor ;)

En sak till.... Jag älskar våran nya plogare!!!!! Han är så jävla suverän på att skotta sno planen här, han trycker verkligen bort all snö och tar liksom inte en gång...utan 6-9 gånger med bladet så han får bort ALLT!!!! All heder åt denna man för han kan verkligen ploga mot alla andra nötter vi haft som plogat här. Han ska ha en stor fet kram!!!!!!!

Keep it saft out there!

Gäddhäng!?!?!?

 Har hört folk snacka om att man kan ha gäddhäng under armarna men jag håller inte med. Jag ha faan inte gäddhäng...jag ha SPÄCKHÄNG! 


Allt under linjen SKA INTE VA DÄR!!! Fundera, kan man ta vanlig sax och bara klippa bort dte överflödiga !?! ;) Ont som faan men det kanske skulle vara värt det, man ser juh inte normal ut å så varje gång man ska vispa någe äre ett faanskap. Å inte på tal om, vet ni hur saaaaaaatans ont det gör att klämma fettet. 
Tro jävlar jag höll på dö häromdagen. Hängde lite lätt över datastolen, satt lite så där snett och gungade på stolen medans jag satt och prata i telefon. Å när du lägger denna arm över ett ryggstöd på en stol så hänger späck hänget på baksidan medans armen är mer på framsidan. Inte ont vetandes tänkte jag nu inte på detta i mitt surrande i mobilen. Jag vänder stolen mot dator bänken och gungar till vilket får mig att utbrista i GALLSKRIK!!!! Jag har lyckats klämma mitt häng mellan databordet och den gungande datastolen, jag trodde faan jag skulle gråta mig till döds för det gjorde ont så något in i hellvette. Tycker dock lite synd om den som va i telefonen för hon blev mer eller mindre STENDÖV!!! =)
Så hädan efter ska jag antingen ha långarmat som klämmer åt mitt häng eller snöra ihop faanskapet med steksnöre för detta ska ej hända igen..... rekommenderas inte till någon, inte ens min värsta fiende =)

Å så vare juh min dubbelhaka, ha icke hunnit klämma denna också men det skulle va skönt om den liksom bara ville försvinna......kortet bjuder jag på, alla miner man gör är inte som sexigaste ok ;)


Nä, nu ska jag ned å baka en blåbärs kaka och allmänt tycka synd om mina gäddhäng som bara hänger där. Å....en sak till....rädda en fågel i vardagsrummet idag igen. Snacka om att byta samtalsämne ;)

If life sucks, just smile..

the friend next to yah need to interact whit yah...

they have it worse ;)

Gott Nytt År...

Ett tecken....

... ett tecken på att man vet man går ned i vikt är man märker man har ben i kroppen. Man har alltså kotor och ben i hela kroppen man inte riktigt visste fanns där. 
Vist ha man hört myter om att folk ha massa ben i kroppen men jag ha liksom vart lite avvikande på den fråga. Inte ser jag ben sticka ut här å där som dom gör på alla modeller här ute i världen. 
Nä jag antar mina ben har förtvinat eller bara aldrig vart där. Kanske föddes utan ben å kotor i min kropp!?!? ;)


Nä men skämt å sido, jag ha börjat känna av vissa ben i kroppen mer än andra. Stod å kolla mig i spegeln när jag borstade håret å tänkte...va faan ä de där...jo men....det ä juh nyckelbenet...nice =) Å så igår skulle jag klia mig på axel och tvärslog på axeln av någon dum anledning å aj...gjorde ont....fans inge fett kvar på axeln utan bara ben....så väl ha inte det benet känts måste jag säga, häda efter klia försiktigt...man kan juh gå sönder =)
Å så låg jag på sidan i morse och kände att höftbenet va där...mena....hallååå...hur länge ha du vart bort?!!?....20 år va =)


Alltid coolt när man märker saker händer med sin kropp när man går ned i vikt, dock blir jag lite oroad för en sak. Jag ha juh alltid haft häng mage så länge jag kan komma ihåg. När man är då fet så fylls häng magen ut av fett men när man sedan går ned i vikt får man en häng mage med bara skinn. Nu ha jag inte gått ned tillräckligt för att få bara skin men den hänger liksom mera....den är lösare....som en deg som bara hänger där. När man står upp så känns t-shirts och tröjor större men när man sitter ned trycks magen upp och man sväller liksom ut. Skulle behöva nån trosa med hålla magen inne funktion. Jag har en men dom är så JÄVLA OSKÖNA!!!!!! Hoppas till gudarna att skinnet drar ihop sig lite för börja den hänga ännu mera neråt får jag snart rulla upp den.....snyyyyyyyygt =)

(lånad bild från google)

Jag kan juh alltid steka fläsket annars....undra omd et skulle gå käka...hmmm ;) Blir faktiskt så man leker med magen lite då också......känner jag för att komma i centrum kan jag alltid smälla upp magen på boret, hosta till å säga att nu äre så här..... *demand respect* ...eller bara *se mig* =)

Låt fläsket dallra!!!

Tappat några kilo =)

Så här 12 veckor efter operationen har jag nu gått ned hela....

21 kilo!!!

Alltså 21 kilo, det är faan inte lite. Jag väger nu 106 kilo och närmar mig 100 talet. Så lite ha jag inte vägt på MÅÅÅÅNGA år. Satt och försökte komma på när jag vägde så lite men det är svårt. Jag vet jag vägde över 100 kilo när jag träffade Erik så man kan säga att det är då mer än 10 år sedan...ojoj....

Fått fråga om vilken vikt jag satsar på att komma ned till och jag vet faktiskt inte vad jag ska svara. Jag är rädd att sätter jag upp en vikt som mål å så kommer jag inte ned till den slutar det med att jag kommer må psykiskt dåligt å så ökar vikten igen. Jag vill va mullig och inte planka, läkaren jag hade sa att man ska alltid tänka på att den överflödiga huden kan lätt väga 10-15kilo bara den. Speciellt för en som har en hängmage som jag.

Så..ja....vad är då målet !?!

Alltså, jag ha ingen speciell vikt jag vill nå. Jao, jo...under 100 i alla fall. Vet att det målet når jag snart men det är liksom basen av alla mina mål. Sedan äre bara att tappa vikt för att jag ska kunna göra dom saker jag vill. Som att...

•  se på en bio utan att måste sitta på sidan för höften får inte plats.
• hoppa bungyjump utan va rädd att min vikt kommer knäcka repet.
• åka karuseller utan att den där stången som far ned dödar min mage för den är i vägen.
• kunna få på sig ett par snygga jeans.

..ja, det är väll några av dom saker jag vill kunna göra. Känns redan nu att man ha förlorat vikt, det känns lite lättare att gå och så ha viss värk försvunnit som ont i höften, ont i ryggen och knän...poff...borta. Kan juh ha någe med att man förlora vikt....eller.. ;)

Men inte FAAAAN kan jag förlora min dubbel haka, nejdå....den kommer jag få leva med....*suck*...

Tror ni en sån här hjälper, kan man bli av med dubbelhakan på detta vis !?!...njaaa.....tvivlar lite va!

Jag äter nu 5-6 gånger per dag som jag ska göra, känns faan som jag äter för alltid men jag börjar få häng på det hela. Julen gick också bra, jag va som sugen på allt men när jag hade fått upp det på tallriken så..njaaa.... Jag vill som lasta upp det på en tallrik men sedan vill jag inte ha det, man ha ingen riktigt... "nu är jag hungrig, ge mig mat, jag vill ha den, den den den" .....nepp, nu äre mer att ja den kanske är god men väl uppe på talriken...äh, måste jag äta ?? Vilket ä väldans bra, man stoppar inte i sig skitmat. Ser också att jag lastar upp på talriken rätt så mycket men jag äter inte ens 1/5 del. Väger ibland min mat för att bara kolla var jag stoppa i mig.....jag äter MAX 1 dl......å de ä max.....sen vill inte magen ha mera...

Testade en halv minibeskvi på jul men jag kan säga en sak...ALDRIG MER!!!! Magen gillar inte sött så jag fick må nalta tjuvens på kvällen där. Men man lär sig medans man lever ;) 

Ett litet problem ha jag märkt, det är svårt att äta sakta när man bjuder folk på mat. Alla ha nämligen ätit upp efter 5 minuter och så ska dom sitta i 15-20 minuter å kolla på det jag äter. Önska folk kunde äta lite mera sakta.....så inte en själv blir stressad.

Stolt över mig själv också, det låg massa julgodis på vardags rums bordet. Jag tog inte en enda.....va inte ens sugen....så uuuunderbart!!!!!

En sista sak, jag vill skicka en tank...en styrkekram....tlll min underbara sängkamrat som gjorde operationen före mig. Det har inte gått så bra för henne, fått röka magen igen för hon får inte behålla någon mat. Å så har hon fått operera axeln på allt. Tycker så synd om henne och det hon får gå igenom, jag känner mig mycket lottad för jag mår bra och skulle så gärna bara vilka krama om henne och säga det löser sig ska du se!!!!!

Tänker på dig bruden!!!!

Tack för allt stöd där ute !!! 

God jul önskar jag er alla.....

Saltsten...ja tack!

Vet inte varför men efter operationen ha jag vart som beroende av salt.....i allt...på allt....salt!! Jag skulle vilja ha en salsten med mig hela tiden som jag får slicka på. Vist tusan tyckte jag om salt före operationen också men nu börja det bli löjligt enerverande.
Skulle käka macka här om dagen å vart besviken för den smaka inget. Fatta inte varför för den hade juh ett rätt så salt pålägg på sig, jag fick gå å hämta en krydda med salt då helt plötsligt smaka mackan gött. 
Skulle käka kött å potatisallad, maten smakade inte ett JÅTA så jag fick hämta krydda och så smaka det gött. Fråga Erik om köttbiten tappat all krydda eftersom den ha legat i frysen men han tyckte den smakade kryddig. 


Va ha hänt med mina smaklökar!?!?!


Direkt efter operationen så smakade allt så jävla kraftigt, minsta lilla saltkorn va starkt som faaan. Å nu smaka allt typ... ingenting.....noll...zipp zipp zero!! Jag gillar inte helt utvecklingen från att känna allt till att inte känna någonting alls, skare verkligen vara så!?!?
Kan man bli beroende av salt för då ha jag blivit det, det måtte väll va bättre än att va beroende av sött va !?!


Käkade föresten min föööörsta kaka i fredags =) Min första sött överhuvud taget, det vart en hemmagjord beskvi. Tur som faan va den liten för mer socker än så vill jag icke ha i mig. Ha som inte testat socker så jag gatt testa vad magen tyckte om det och den va väll inte helt förtjust. Vilket är bra, då håller jag mig borta från sött =)


Nä, nu ska jag slicka på min saltsten och spela lite wow =)

Tjollohopp!