fredag 30 december 2011

Ett tecken....

... ett tecken på att man vet man går ned i vikt är man märker man har ben i kroppen. Man har alltså kotor och ben i hela kroppen man inte riktigt visste fanns där. 
Vist ha man hört myter om att folk ha massa ben i kroppen men jag ha liksom vart lite avvikande på den fråga. Inte ser jag ben sticka ut här å där som dom gör på alla modeller här ute i världen. 
Nä jag antar mina ben har förtvinat eller bara aldrig vart där. Kanske föddes utan ben å kotor i min kropp!?!? ;)


Nä men skämt å sido, jag ha börjat känna av vissa ben i kroppen mer än andra. Stod å kolla mig i spegeln när jag borstade håret å tänkte...va faan ä de där...jo men....det ä juh nyckelbenet...nice =) Å så igår skulle jag klia mig på axel och tvärslog på axeln av någon dum anledning å aj...gjorde ont....fans inge fett kvar på axeln utan bara ben....så väl ha inte det benet känts måste jag säga, häda efter klia försiktigt...man kan juh gå sönder =)
Å så låg jag på sidan i morse och kände att höftbenet va där...mena....hallååå...hur länge ha du vart bort?!!?....20 år va =)


Alltid coolt när man märker saker händer med sin kropp när man går ned i vikt, dock blir jag lite oroad för en sak. Jag ha juh alltid haft häng mage så länge jag kan komma ihåg. När man är då fet så fylls häng magen ut av fett men när man sedan går ned i vikt får man en häng mage med bara skinn. Nu ha jag inte gått ned tillräckligt för att få bara skin men den hänger liksom mera....den är lösare....som en deg som bara hänger där. När man står upp så känns t-shirts och tröjor större men när man sitter ned trycks magen upp och man sväller liksom ut. Skulle behöva nån trosa med hålla magen inne funktion. Jag har en men dom är så JÄVLA OSKÖNA!!!!!! Hoppas till gudarna att skinnet drar ihop sig lite för börja den hänga ännu mera neråt får jag snart rulla upp den.....snyyyyyyyygt =)


(lånad bild från google)


Jag kan juh alltid steka fläsket annars....undra omd et skulle gå käka...hmmm ;) Blir faktiskt så man leker med magen lite då också......känner jag för att komma i centrum kan jag alltid smälla upp magen på boret, hosta till å säga att nu äre så här..... *demand respect* ...eller bara *se mig* =)


Låt fläsket dallra!!!

onsdag 28 december 2011

Tappat några kilo =)

Så här 12 veckor efter operationen har jag nu gått ned hela....

21 kilo!!!

Alltså 21 kilo, det är faan inte lite. Jag väger nu 106 kilo och närmar mig 100 talet. Så lite ha jag inte vägt på MÅÅÅÅNGA år. Satt och försökte komma på när jag vägde så lite men det är svårt. Jag vet jag vägde över 100 kilo när jag träffade Erik så man kan säga att det är då mer än 10 år sedan...ojoj....

Fått fråga om vilken vikt jag satsar på att komma ned till och jag vet faktiskt inte vad jag ska svara. Jag är rädd att sätter jag upp en vikt som mål å så kommer jag inte ned till den slutar det med att jag kommer må psykiskt dåligt å så ökar vikten igen. Jag vill va mullig och inte planka, läkaren jag hade sa att man ska alltid tänka på att den överflödiga huden kan lätt väga 10-15kilo bara den. Speciellt för en som har en hängmage som jag.

Så..ja....vad är då målet !?!

Alltså, jag ha ingen speciell vikt jag vill nå. Jao, jo...under 100 i alla fall. Vet att det målet når jag snart men det är liksom basen av alla mina mål. Sedan äre bara att tappa vikt för att jag ska kunna göra dom saker jag vill. Som att...

  •  se på en bio utan att måste sitta på sidan för höften får inte plats.
  • hoppa bungyjump utan va rädd att min vikt kommer knäcka repet.
  • åka karuseller utan att den där stången som far ned dödar min mage för den är i vägen.
  • kunna få på sig ett par snygga jeans.
..ja, det är väll några av dom saker jag vill kunna göra. Känns redan nu att man ha förlorat vikt, det känns lite lättare att gå och så ha viss värk försvunnit som ont i höften, ont i ryggen och knän...poff...borta. Kan juh ha någe med att man förlora vikt....eller.. ;)
Men inte FAAAAN kan jag förlora min dubbel haka, nejdå....den kommer jag få leva med....*suck*...
Tror ni en sån här hjälper, kan man bli av med dubbelhakan på detta vis !?!...njaaa.....tvivlar lite va!

Jag äter nu 5-6 gånger per dag som jag ska göra, känns faan som jag äter för alltid men jag börjar få häng på det hela. Julen gick också bra, jag va som sugen på allt men när jag hade fått upp det på tallriken så..njaaa.... Jag vill som lasta upp det på en tallrik men sedan vill jag inte ha det, man ha ingen riktigt... "nu är jag hungrig, ge mig mat, jag vill ha den, den den den" .....nepp, nu äre mer att ja den kanske är god men väl uppe på talriken...äh, måste jag äta ?? Vilket ä väldans bra, man stoppar inte i sig skitmat. Ser också att jag lastar upp på talriken rätt så mycket men jag äter inte ens 1/5 del. Väger ibland min mat för att bara kolla var jag stoppa i mig.....jag äter MAX 1 dl......å de ä max.....sen vill inte magen ha mera...

Testade en halv minibeskvi på jul men jag kan säga en sak...ALDRIG MER!!!! Magen gillar inte sött så jag fick må nalta tjuvens på kvällen där. Men man lär sig medans man lever ;) 

Ett litet problem ha jag märkt, det är svårt att äta sakta när man bjuder folk på mat. Alla ha nämligen ätit upp efter 5 minuter och så ska dom sitta i 15-20 minuter å kolla på det jag äter. Önska folk kunde äta lite mera sakta.....så inte en själv blir stressad.

Stolt över mig själv också, det låg massa julgodis på vardags rums bordet. Jag tog inte en enda.....va inte ens sugen....så uuuunderbart!!!!!

En sista sak, jag vill skicka en tank...en styrkekram....tlll min underbara sängkamrat som gjorde operationen före mig. Det har inte gått så bra för henne, fått röka magen igen för hon får inte behålla någon mat. Å så har hon fått operera axeln på allt. Tycker så synd om henne och det hon får gå igenom, jag känner mig mycket lottad för jag mår bra och skulle så gärna bara vilka krama om henne och säga det löser sig ska du se!!!!!
Tänker på dig bruden!!!!

Tack för allt stöd där ute !!! 

söndag 4 december 2011

Saltsten...ja tack!

Vet inte varför men efter operationen ha jag vart som beroende av salt.....i allt...på allt....salt!! Jag skulle vilja ha en salsten med mig hela tiden som jag får slicka på. Vist tusan tyckte jag om salt före operationen också men nu börja det bli löjligt enerverande.
Skulle käka macka här om dagen å vart besviken för den smaka inget. Fatta inte varför för den hade juh ett rätt så salt pålägg på sig, jag fick gå å hämta en krydda med salt då helt plötsligt smaka mackan gött. 
Skulle käka kött å potatisallad, maten smakade inte ett JÅTA så jag fick hämta krydda och så smaka det gött. Fråga Erik om köttbiten tappat all krydda eftersom den ha legat i frysen men han tyckte den smakade kryddig. 


Va ha hänt med mina smaklökar!?!?!


Direkt efter operationen så smakade allt så jävla kraftigt, minsta lilla saltkorn va starkt som faaan. Å nu smaka allt typ... ingenting.....noll...zipp zipp zero!! Jag gillar inte helt utvecklingen från att känna allt till att inte känna någonting alls, skare verkligen vara så!?!?
Kan man bli beroende av salt för då ha jag blivit det, det måtte väll va bättre än att va beroende av sött va !?!


Käkade föresten min föööörsta kaka i fredags =) Min första sött överhuvud taget, det vart en hemmagjord beskvi. Tur som faan va den liten för mer socker än så vill jag icke ha i mig. Ha som inte testat socker så jag gatt testa vad magen tyckte om det och den va väll inte helt förtjust. Vilket är bra, då håller jag mig borta från sött =)


Nä, nu ska jag slicka på min saltsten och spela lite wow =)


Tjollohopp!

tisdag 22 november 2011

Fläsket dallra...


Ja men jag skämtar faan inte, vi som är överviktiga har ett litet handikapp som inte dom smala ha. När vi skakar rumpan så dallrar mycket mer än bara rumpan. Alltså jag vet det kanske låter nasty i dina öron men det är min verklighet. 
När jag står å vispar grädde för hand så skakar underarmen så mycket att håller man inte takten med fläsket blir det kolidering...*splash*.... Inte alls det skönaste måste jag säga å hur pinsamt äre inte då. Man står å lagar mat å måste ta i för kung å fosterland med vispningen så kanske gäster sitter å tittar på. Vad ska man säga när man ser dom glo... 
" nej min underarm kommer inte lossna " 

" ja det är muskeln som rasade på nedersidan av armen istället för att ligga på ovansidan, vi kallar det undermuskel å är bra när man vill hålla takten med vispningen...nyste modet " 

Vi ha det faan inte lätt, vilket kommer till mitt ämna för idag.....Zumba, alltså det är skitkul å jag tackar gudarna jag är hemma och gör den. Inte ute och skaka rumpan så att alla andra kan se för en sak ska ni ha klart för er. När personerna i videon stannar och pratar för man ska göra något nytt. Utbrister jag lite lätt förtvivlad och något skrattande....

" kan vi vänta 10 minuter innan vi börjar igen för mitt FLÄSK måste också få stanna så jag inte koliderar med det sedan på vägen....*host*.. =) "

...sedan fortsätter man i vanlig takt och försöker hänga med i fötter och armar sedan kommer dom med...."rulla höfterna"...alltså jag är värdsbäst på rulla på höfterna...tror jag för här kommer kruxet. Hur faan ska jag veta om jag rulla på höfterna. Det känns som mina ben innuti mitt fläsk rör sig men jag är inte helt säker. Måste faan kuta till en spegel å kolla...mjo....jag rör på höfterna men ska jag göra som dom säger är jag rädd för att ena vägen när man skjuter ut ändan kommer jag prutta som en gnu och ande vändan när man ska fram känns det som man visar antingen muttan för nån eller fläsket....

"hurru, vill du smaka på denna...nähä...inte....ja då skjuter jag den tillbaks å fiser lite"

Men kul ha ja ;) ha nog aldrig garvat så mycke som nu.....bra man kan inse sina brister å jag ha insett min största brist någonsin... koordinationsförmåga NOLL..... =)



Burn baby burn!

måndag 21 november 2011

Lite uppdateringar....

Några söta vänner har tyckt det vart lite tyst i min blogg och de har nog rätt där skulle jag tro. Jag har haft lite att stå i både här å där så man ha slarvat lite med att skriva. Men jag tänkte att jag kan juh lägga ut en lite uppdatering om vad som hänt och vad som händer med mig och min mage.


Jag var på en återträff nu den 16:onde November och läkaren tyckte att allt såg mycket bra ut. Alla mina värden låg perfekta och jag har förlorat vikt så det va juh bra =)


Tog upp med henne att jag känner som jag förlorar för lite, alla förlora juh så jätte mycket och jag har bara förlorat 15 kilo. (kom just på mig själv att jag sa 17 kilo till nån men set ska va 15 kilo...inge mer....än )
Läkaren var mycket snabb att kommentera att jag skulle inte kolla på hur mycket alla andra förlora. Hon lade ut en lång utläggning om att många förlorar 30-40 kilo de första 6 veckorna. Vissa förlora 5 kilo dom första 6 veckorna och vissa...ja...dom förlora inget alls. Hon sa det att det beror på hur stor du var i början, det kan bero på många förändringar i din kropp. Många förlorar jätte mycke fråns efter några månader när kroppen börja komma igång så att säga. Hon tyckte jag hade förlorat tillräckligt för att jag inte skulle oroa mig så mycket. För att citera henne...


"göm våg hellvettet och bara kör ditt race, far ut å rör på dig så ska du se att du kommer rasa i vikt. Å skulle du inte rasa lika snabbt som alla andra...va gör det. Skit i dom och bry dig om dig själv istället, det är inte hälsosamt att förlora mycket vikt så snabbt så jag tycker du gör ett utmärkt jobb"


Hon fick mig verkligen att må bättre, jag kände nämligen hur jag kämpade mot klockan, dagarna och vågen. Men nu är vågen ett minne blått, jag måste satsa på mig och inte stirra mig blind på kilona. 


Har föresten köpt Zumba så mitt första pass va idag...tjohooo....alltså jag ha NOLL i koordinations förmåga men jag fick svettas som en gris.Skaka på mig det gjorde jag verkligen så nu blir nästa pass imorrn, jag kör på introduktionen än så länge för jag bara måste lära mig hur man gör innan jag kör igång. Man står där som ett få men det är lugnt...ingen ser mig ;) Garvade så jag höll på dö mer än en gång, jag ha verkligen noll koll men jag ha roligt å skaka rumpan gör jag verkligen ;)


Fick en fråga idag föresten om jag ser nån skillnad på kläderna....näää, faktiskt inte. Jag har juh stora kläder som alltid så jag märker inte så mycket. Men jag märker att bilbältet går lättare att få på sig, att jag kan sitta i Eriks data stol utan att ha armstöden i sidan skavandes. Å så känner jag det på knäskålarna, dom tar inte lika hårt när man står en hel dag. Om det känns så här efter 15 kilo....hur kommer det då kännas om det dubbla =)


Så, vikten för idag är....


 112,1 kilo


...mjaaaa....rätt nöjd ändå =) Om några veckor ska jag väga mig igen, ger faan i att väga mig varje vecka eftersom jag är rädd jag kommer tävla med mig själv igen. Men jag sett jag förlora 1-2 kilo per vecka, förhoppningsvis ska jag förlora mer nu med zumba skaka rumpan videon =)


Sträva efter dina egna mål, inte någon annans!

tisdag 8 november 2011

Jag borde....

... hur många gången på dagen har du inte börjat meningen med....

" jag borde...."


Jag börja se det ordet som ett skällsord snart, jag borde hit å jag borde dit. Men hur många borden gör man faktiskt någe åt. Varje gång jag eller sambon säger "jag borde..." så sluta jag alltid med att säga att jag borde ä en latmask!
Förökte räkna hur många gånger per dag man säger "jag borde" men jag sluta räkna efter en stund. Vist äre mycket man vill hinna med på en dag men det är inte alltid man hinner. Måste liksom prioritera lite på va man vill å då börjat verkligen mina JAG BORDE!!! komma fram. Ibland skulle jag vilja ha några fler timmar på dygnet för jag hinner inte det jag vill hinna. Å så vissa dar är man så himla...laaat och allmänt slö så då blir inget alls.......muppigt värre! Hur många borden känner du igen här nedan ??



Jag borde....
  • .. gå isäng nu.
  • ...städa.
  • ...tvätta.
  • ...rensa kattlådan.
  • ..gå ut med hunden.
  • ...börja med maten.
  • ... göra räkningarna.
  • ...skriva mail till bekanta.
  • ...skriva i bloggen.
  • ...kolla upp julklappar.
  • ...kolla priser på saker.
  • ...rensa kanin buret.
  • .... rensa i mina hyllor/skåp.
  • ...ta in veden.
  • ...rensa brunet.
  • ...klippa gräset.
  • ...vattna blommorna.
  • ...slipa ute möblerna.
  • .... ta ut soporna.
  • .... fixa dörren.
  • ....vika tvätten.
  • ... ringa den och den.
  • ...göra den läxa.
  • ...skura toan.
  • .... gå till jobbet.
  • ....sortera papper.
  • ...va ute å röra på mig mer.
  • ....leka med barnen mer.
  • ....inte äta det där.
...och mer och mer och mer...min lista kan bli så lång med så många  " jag borde" som helst. Vist fixar man saker å ting men man ha många borden med där också. Va bara en tanke jag fick här om dagen....hur många borden jag säger. 

Jag borde...gå vidare!